tvåtusenåtta.

Året 2008 började i parken i Nässjö. Jag hade fått en raket mot benet och mina tår kändes mer eller mindre bortdomnade i den kalla snön. Folk sprang runt och kramades med allt och alla. Jag fick två kramar.
Sen gick vill hem till Frida och kollade på Shrooms och nån film till. Sen åkte jag hem. Det gick fort med bilen. Fortfort.
Januari fortsatte med ett nytt objektiv till kameran, GH-kvällar och ett xbox-lan. Lanet var i Stensjön hos Slebbas. Ett gäng svettiga pojkar som skriker åt varandra. Mitt Halo blev snott av någon. Det var ju lite surt. I övrigt var det kul. Jag gillar lan ändå.

En februarikväll åkte jag, lövet, josefine, malin och moa till Hultsfred och spanade in Melody Club. Det var fint. Dock var det rätt mycket folk, rätt mycket fjortisar. Speciellt en snubbe var dum i huvet. Jag vet inte om han fick för lite kärlek hemifrån eller hur det var, men han skulle hela tiden trängas och stå så nära andra personer som möjligt. Jag gillar att åka dit Metropol ändå, det är lite mysigt. Åka där, fram och tillbaka. Mysiga vägar.
Månaden avslutades med mitt första besök på Bongo Bar. Wildbirds & Peacedrums och Lykke Li var där. När det var slut stötte jag planerat in i Johanna. Hon var lagom dragen, så vi gick och åt glass på donken.
Johanna började lysa.

Typ den andra Mars blev jag morbror. ”En liten Milton blev det”, sa mamma när tittade in på mitt rum. Oki, tänkte jag och chillade vidare.
Några dagar senare åkte vi till Hultsfred igen. Den här gången stod allas våran Timo på scenen. Dagen efter hade jag lite ont i nacken. Det är hårt.
Över påsken åkte jag hem till Johanna för första gången. Ingen av oss hade något att göra, så yo! Där var det mys iallafall. Vi gick upp till utsikten där i Huskvarna. Det var kallt ute, och lite snö. Det var fint och jag mådde bra.
När jag sedan skulle hem körde jag fort, igen, och lyssnade på Lasse Lindh.

Nån vecka efter det var det öppet hus på högskolan i Jönköping. Jag var väl inte så intresserad egentligen, men det var lite kul att se sig omkring. Jag tror det var då nån gång som jag faktiskt bestämde mig för att plugga vidare. Häftigt va?

I april skulle jag och Malin börja tagga att träna. Vi skulle bli biff, eller nåt. Jag började träna fotboll igen, efter en säsongs uppehåll. Den här gången var det mest på lek. En blandning mellan ett korplag, B-lag och ett P16-lag, ungefär. Det är nåt speciellt med att springa runt och sparka boll och få kroppskontakt med svettiga tjockisar ändå.
Under den här säsongen gick det väl inte så bra rent resultatmässigt, men ändå. Jag hade kul. Det va ju rätt många som bara ” ååh, vi måste vinna, blablabla, inte kul att spela om vi förlorar”. Jävla losers.
Nu ligger mina dojjor på hyllan för gott, tror jag ändå. För andra gången.

Sen var vi på Club China ! My Darling YOU! och Irene spelade. Det var jättemysigt. Det är så det ska vara, små lokaler, lagom med folk. Det blir lite trevligare då, helt enkelt. My Darling YOU! är ju för övrigt ett av de bästa banden evur och sådär. Hoppas de kommer dit jag kommer iår också.
Sen blev det hets med min högskoleansökan. Det var nån vecka kvar till sista ansökningsdatum , och jag råkade blocka mitt konto på… där man ansöker. Så då fick jag maila och hålla på, men ickeicke. Till slut fick jag tag i en pappersblankett tack vare att mina kusiners morbror är SYO också. Men så nervös har jag nog aldrig varit. Jag bara kände hur ett år på posten närmade sig. Uschja. Men det löste ju sig till slut, typ sista dan.

Den 18e april fyllde Malin år. Jag tror inte det var därför, men vi hade lite gettogether i Jönköping, Malin, Josefine, Hanna, Otto och jag. Johanna också. Vi åt baguetter från mackmakeriet och kollade på SM-finalen i hockey. Eller kollade och kollade, vi satt och mös mest. När HV vann blev det hets, för då gick vi ut på stan. Massa folk. Alla var glada, alla alla. Alla var ute. Det var kallt, men det var vår.
Jag saknar lite.

Fortsättningsvis så blev det rätt mycket häng ute i skogen, mest med Löv och Ek. Alla var våriga. Jaja. Vår är fint. Vi hängde där, kastade kottar, lekte med pinnar, åt godis och snackade skit.

Maj
Skaftarp-partyt, med den beryktade, de magiska och den tysta.
Popadelica, Lasse Lindh, 64revolt, SoKo och massa mys.

Rätt mycket chill i skolan, som det brukar vara sista terminen. Vi gled mest runt och åt pizza. Sista terminen är alltid finast.
Vi var lediga ett par veckor innan vi tog studenten också, fast vi hade nog åkt till Siesta! ändå.
Hässleholm, Skåne. Alla pratar skånska. Solen sken, och jag, Malin och Olivia åt allt vi kunde. Pizza, munkar, allt! Billie The Vision var finast, för det var inomhus. Trångt och varmt, men fint.
Våra grannar kom från Ronneby. Sallad gillade mig, för jag kunde kasta bröd. Jag kände mig omtyckt.
Vi åkte hem, så blev det juni. Hets inför den stora Balen. Röda mattan, massa kramar, den varma middagen, det äckliga vinet, alla svettiga människor. Ove skjutsade hem oss, och Eken och jag satt och fnissade i baksätet. Det kändes som om vi gick i 5an igen. Två dagar senare åkte vi hem från våran första, enda och sista riktiga studentfest. Dagen hade spenderats till stor del i skolan. Vi satt i klassrummet, skrev våra namn i mössor. (jag var nog en av de få som faktiskt fick med alla namn). Vi fick slutbetygen. Vi satt en sista gång i A100 och tog photoboothbilder. Vi tog en sista måltid i matsalen. Då och då gick vi förbi éntren och kollade på föräldrar och annat hafs som började samla sig utanför. Solen stod högt på himlen och lämnade inga skuggor. Det var tillochmed varmare än förra året.
Vi sprang ut. Eller sprang och sprang, jag lunkade mest efter. Jag ville kolla en sista gång på allt folk. Majoriteten av människorna jag stod bland skulle jag antagligen aldrig se igen.
Vi väntade ut nationalsången, eller vad det nu var för nåt vi skulle sjunga. Sen letade vi upp våra föräldrar. Blommor hängdes runt min nacke. Jag tänkte mest på Johanna, det var henne jag ville krama mest just då. Precis innan jag gick upp på flaket kom hon ändå. Ett stort leende. Jag var nästan sugen på att skita i flaket och bara stå kvar och prata. Faktiskt. Jag gick upp iallafall. Vi åkte, vi sjöng lite.
Jag sprutade mousserande vin på en barnfamilj vi åkte förbi. Micke och Saje smakade på mina såpbubblor.
Ett kort hejdå, sen åkte alla hem till sitt. Tårta med släkten, sen åkte vi in till Nässjö igen. Klunkade ett par cider på busshållplatsen innan vi gick in på Hotellet. Kvällen gick, sen satt vi då där i bilen igen.
En vecka senare bevakade jag Johannas student. Massa folk där också, men istället för solsken och svett var det regn. Regnregn. Så kom hon då där. Jag blev bjuden hem på smörgåstårta och sådär, något som jag inte räknat med. Jag trodde det började typ direkt, som det gör med våran släkt. Så jag hetsade till Huskvarna, men där var jag typ först. Jag kom samtidigt som hennes föräldrar. Jag satt i typ två timmar med hennes morfar och pappa och fikade. Jag var tyst, sådär som jag är när jag inte känner folk. Eftersom jag och Johanna inte var särskilt officiella så vågade jag inte säga så mycket heller.
Släkten kom, till slut. Träffade den omtalade Sibbe för första gången. Han hade sett mig på Siesta!. Häftigt värre. Sen blev jag lekobjekt för typ 5årig flicka. Namn är ju inte min grej, så det får bli så.
Då kände jag mig omtyckt igen.

Någon vecka efter det så började jag jobba på posten. Jag, Frida och Ek samåkte. Vi brukade ta en hamburgare på Statoil typ varje morgon/kväll vi slutat.
Midsommar kom. Jag hade velat åka till Emmaboda på midsommarfestival. Vi skulle gjort det, Johanna och jag, men i sista sekunden så blev det inte så, ändå. Jag blev lite besviken, för vem vill inte sitta i Emmaboda och kolla på Svensk Pop och Almedal och annat fint? I efterhand när jag kollat på bilder därifrån så ångrar jag nästan att jag inte åkte själv.
Det blev iallafall lite myskväll hemma hos mig. Vi tänkte åka till Klappa och grilla, men då kom värsta molnet från ingenstans. Det är för övrigt därför jag har en engångsgrill i bilen, om ni undrar.

Några dagar senare blev jag ett år äldre över en natt. Ungefär i samma veva tog det slut med Johanna ja. På samma sätt som det brukar ta slut. Jag var lite smått emo. Rätt mycket tid spenderades på Posten, men en kväll kom Vapnet till Bongo, så då var jag där. I slutet på Juli började Emmabodafestivalen, årets höjdpunkt. Det blev inte som jag räknat med, på nåt sätt, men det blev fint ändå. Dagarna var varma, solen var ond. Katt-Pierre smiskade mig, ”Jag har borstat tänderna, ska vi hångla?”-snubben ville ha mig, Karin blev väldigt glad av att se mig och de flesta var väldigt trevliga. Almedal, Dreamboy eller Kapten Röd var bäst på scen, har jag för mig. När neverstore spelade satt jag, Olivia och hennes två kompisar utanför simhallen, eller vaddetnuvar. Det var somrigt. Som allt annat tog också emmaboda slut.

I augusti fick jag reda på att jag kommit in på MKV i Jönköping.

Josefine och jag åkte till Way out west för att kolla på Broder Daniels sista spelning. Josefine hade sällskap av Anneli, så jag träffade Anna och hängde med henne hela dagen istället. Själva festivalen sög mer eller mindre, men sällskapet var bra, och BD var sjukt. Jag hade iofs hellre sett just denna avslutningsspelning som en egen spelning, istället för på en festival. Det hade nog varit ännu finare då. Men det är ju bara för att jag är häftig. Josefine och jag spenderade natten på göteborgs centralstation, utomhus i kylan. Vi skulle sova. Jag vågade inte sova, för jag såg nån snubbe som smög på oss. Vi hade ju massa kameror och sånt med oss, så jag vågade inte, helt enkelt. Jag frös.
På tåget sov vi, hur mycket som helst. Tillochmed när tåget hade stannat. Vi vaknade nån timma efter att tåget anlänt till Nässjö.

Jag började skolan. Medie- och Kommunikationsvetenskapliga programmet i Jönköping. Helt nytt, och jag kände inte en enda i klassen. Det var rätt skönt. Som sällskap fick jag ändå Emelie, som var fadder åt mig, ändå. Jag blev sjukt överraskad när hon var en av de som kom in där på vårat upprop och sa vart vi skulle gå. Det var lite skönt, ja.
Den veckan var kul. Massa nytt folk, rätt mycket party. Jag har sovit en del nätter hos syster. Jag märkte rätt snart att jag ville ha något eget ställe istället, så jag började leta.

Hösten gled på, och det hände inte särskilt mycet speciellt. Det var mest skola. I november fick jag tag på lägenhet, som jag snart ska flytta in i.
December har inte varit något speciellt.
Nyår var fint. Först var jag, Lövet, Josefine och Hanna hos Josefine dårå. Sen: Parken i Nässjö, som var fylld av folk jag kände. Folk som jag kanske egentligen inte känner, men som man kan krama ändå också. Jag skulle sova hos Eken. Hans grannar hade fest, så vi hängde lite med dem sen efter parken. Han som bodde där berättade att han sprängde berg med sin bästa kompis på heltid. Det lät mysigt.
När jag skulle sova sen, låg jag och försökte räkna hur många jag kramat den kvällen. Nu, 2 dagar senare, när jag sitter här, förkyld, med sockar stickade av mormor, med en filt över axlarna, så kommer jag fortfarande ihåg fler och fler personer. Jag har kommit upp i mer än 50 pers, som faktiskt ägnade en eller flera sekunder åt att ge mig en kram och säga gott nytt år till just mig, och ingen annan. Det är bättre än förra årets två kramar. Bästa starten på ett år, någonsin.

Nu är det alltså den andra Januari 2009. Igår var min dator död, såsom den brukar vara någon gång då och då.
Iallafall ska det här bli bästaste året evur, okej?
I år ska jag flytta, jag ska jobba, jag ska åka på Emmaboda, och förhoppningsvis Hultan också. Jag vill göra massa annat också, men det är mina semesterplaner, i första hand.
Sms me up, och hälsa på mig sen, några veckor, en månad eller så.

/jens

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: